Tessa

är det idag.
Grattis till alla pappor- och ett speciellt grattis till min egen sons pappa.

Min egen pappa gick bort för en väldig massa år sedan.
Jag saknar honom enormt mycket.
För mig var han världens bästa pappa.
Han var inte världens bästa människa- men som sagt, i min värld var han den bästa.

Minnena sviker allt oftare, och ibland är det svårt att komma ihåg..
Jag måste inte minnas allt. Varje detalj han gjorde eller sa;
det är ändå ok.
För tänk om det hade varit så att jag inte alls hade fått lära känna honom.
Om han hade varit en frånvarande pappa som kanske hade bott i ett annat land.
Då hade det varit annorlunda.
Men nu hade jag en pappa.
En närvarande pappa.
En pappa som tröstade när jag var ledsen.
En pappa som tog mig till Grönan, Skansen och restaurang.
Som gav mig goda råd om bråkande skolpojkar.

Hade naturligtvis velat att han fortfarande levde,
men nu är det inte så.

Är ändå tacksam över de åren han fanns där.
Pappa, jag älskar dig.