Inte alltid så lätt
Imorgon börjar jag min tredje vecka på "nya" jobbet.
Mina nya bästa vänner är min dator, telefon och så en utskrift av chefens kalender! Och ett anteckningsblock.
Det känns som jag har massor att göra. Samtidigt som jag ibland undrar om jag verkligen gör något!? Konstig känsla..
Men det jobbigaste är nog att man har svårt att komma till balans.
Jag har inte riktigt fått in någon tid för mig själv, förutom de 10-15 minuter jag har till morgonens yoga, utan jag får upp barnen på morgonen, skyndar till jobbet. Försöker få så mycket som möjligt gjort, och när jag inte har någon som fysiskt tar mina arbetsuppgifter, så har jag märkt att det allt för ofta blir att jag har svårt att bryta för lunch. Sen kommer jag på vid 15:45 att jag faktiskt måste plocka ihop om jag ska hinna till dagis kl 17:00. Har inte riktigt fått kläm på tågtiderna, så missar ofta precis ett, och får stå och vänta en kvart.
Sen kommer man hem och inser att man kanske borde ha tänkt på middag..
Sen är de det där man inte riktigt hann fixa klart på jobbet som man tänker på.
Så man kommer på sig själv med att inte vara närvarande när barnen eller maken berättar något. Så då känner man sig som en usel mamma/ fru.
Och träning.
Det borde man ju få in någonstans här.
För det är ju bara en dålig ursäkt att man inte hinner. Dags att ta tag i det!
Men kvällen är ju redan här, och nu ska barnen i säng och sagor ska läsas.
Och ska jag orka ställa klockan på 05:45 för den där kvarten yoga innan barnen ska upp, så blir det att själv hoppa i pyjamasen nu..
Men trots all stress och ångest, så tror jag ändå på att det kommer att bli bättre. Det är klart att det märks när man bryter sin bekvämlighetszon.
Men det är tufft. Och jobbigt.
Och ibland undrar jag om jag verkligen tog rätt beslut?
Men då måste jag påminna mig om att för åtta år sedan så var informationsjobbet inte heller så lätt och naturligt. Det kom med erfarenhet och år! Så jag får helt enkelt ge mig själv tid.
Det är ändå ett roligt jobb jag har fått!
Och jag lär mig nya saker varje dag.
Men om några veckor så kommer det inte vara lika många nyheter.
Då kommer jag förmodligen veta mer om vad som är viktigt eller mindre viktigt, och då blir besluten mindre.
Men trots att man någonstans vet allt detta. Så gör det inte känslan lättare.
Utan man känner sig helt enkelt otillräcklig..
En prinsessa bland prinsessor
Idag var hela familjen iväg till Globen för att titta på årets Disney on Ice.
Annie hade naturligtvis sin Elsa- klänning på sig och för henne var det Elsas sång som var the Grand final! 😘
Men alla de andra prinsessorna; Ariel, Rapunzel och Belle gick naturligtvis hem de också.
Vi hade med oss egna popcorn och smakis- inte bara för att spara pengar, utan jag är inte så förtjust i de där förpoppade popcornen som de brukar sälja i påsar på såna där event. Men så köpte vi även lite korv med bröd i pausen. Inte ett enda tjat från något av barnen om att de ville köpa något i souvenir-stånden, vilket imponerade mig. Känns som om man har rätt väluppfostrade barn 😜
Blir troligen en repris nästa år!?
Det som de däremot hade önskemål om, var att få åka Sky-view!
Ni vet den där "glashissen" som går på utsidan av Globen..
Jag som hatar höga höjder.
Men som maken så snällt påpekade-
Sky-view är ju ingenting, jämfört med Singapore Flyer 😳
Så någon dag under detta år så kommer jag ha åkt hiss på Globen.
Haha 😃
// Tessa
Italiensk hemmakväll
Jag hann få mitt paket från Buzzador!
Och det kunde inte blivit bättre.
När man som barnfamilj bjuder över någon på middag, så bjuder man ju gärna andra barnfamiljer.
Det blir liksom enklare.
Man slipper förklara det kaos som kan uppstå runt och under måltiden ;-)
Ikväll vart vi fyra vuxna, fem barn och en bebis. Ni som har barn kan nog föreställa er dessa små energiknippen.
Men med hjälp av Buzzador och Zeta så vart middagen mer avslappnat än annars. Vi dukade först upp middagen för barnen vid stora bordet-
Men samtidigt som vi kunde turas om att serva barnen med dryck, skära maten i mindre bitar etc. Så hade vi dukat upp en stor antipasti-tallrik vid soffbordet bredvid, där man kunde sitta och plocka av grissini, crostini, tapenade, soltorkade tomater och, vår nya bekantskap och favorit, créme på kronärtskockor! Och allt eftersom barnen blev klara, så kom de också och plockade av parmesan och oliver.
Måste jag skriva att det var en ovanligt lugn middagsstämning 😉
Vår antipasti tallrik
Sen kunde vi vuxna sätta oss ner i lugn och ro för att njuta av huvudrätten-
Som naturligtvis var pasta!
Tack Zeta och Buzzador, för en trevlig start på en trevlig och familjär middag.
Hon fattas mig ❤️
Astrid Lingren kunde inte ha uttryckt det bättre. För det är precis så det känns-
Hon fattas.
Min underbara faster.
Hon var den gladaste, mest osjälviska och generösa människa jag någonsin haft i mitt liv.
Och även om jag vet att ingen lever för evigt, så är det ändå en chock att hon inte längre finns med oss.
Hon har funnits i hela mitt liv.
När mina egna föräldrar inte räckte till, så tog hon hand om mig.
Det fanns nätter då jag inte kunde sova, utan att hon först hade gett mig sina fjärilspussar.
Att jag aldrig mer kommer att kunna pussa på henne. Krama henne, eller ens höra hennes röst över telefonen..
Mitt hjärta brister vid tanken.
Lilla älskade faster.
En dag i Skärgården
Imorse (lördag) vaknade fam. Svenssons en aning segt.. Vi satt uppe till småtimmarna och njöt av sommarkvällen tillsammans med grannarna och några flaskor vin.
Så när maken föreslog en tur ut i skärgården, så var jag inte sen att hoppa på!
Vi fick sällskap av M och F också :-)
Det blev en tur till Vaxholm, och lunch på hotellet.
De hade en suverän liten sommarbuffè som vi vuxna åt med god aptit. Medans barnen valde sina favoriter; pannkakor, korv och pommes och kusinen valde köttbullar. Sen blev det lite sightseeing bland gränderna innan vi tog båten tillbaka till stan.
En perfekt " dagen- efter" dag ;-)
Fru Svensson
The Big Day!
Om fem timmar blir jag fru Svensson.
Shit!
Ett nytt kapitel i livet
Den 25 januari så är det 10 år sedan jag och mannen bestämde oss för att det var han och jag.
Det är rätt lång tid. 10 år. Vi har väl liksom insett, efter två barn och bostadslån, att det är så här det ska vara. Det är vi två.
Så på lördag, har vi nu äntligen tagit tag i saken, och bokat in oss på vigsel i Stadshuset.
Det var ju bara sex år sedan han friade i sixtinska kapellet..
Kommer under februari och mars ta en paus från min vanliga blogg-
Ser fram emot ett nytt kapitel i livets bok.
Hemma igen
Efter en härlig vecka uppe i Dalarna, som för en gång skull bjöd på massor av sol, så är vi hemma hos pappa igen.
Vi avslutade dalaveckan med att besöka årets sista Yra i Orsa, men då gav solen upp. Himlen öppnade sig och regnet öste ner, så besöket vart kortare än tänkt. Men karuseller och pilkastning hann vi med- och pannkakor med mjukglass på Frelins ;-)
Borta bra men hemma bäst! :-)
Blåbärsdag
Dagen har gått i blåbärets tecken..
Började med en frukost av yoghurt och blåbär.
Sen köpte vi nya glasburkar, så att vi kunde koka sylt på ena halvan bär-
(Fick två glassbyttor fyllda med bär av yngsta syrrans "svärfar").
Och som avslutning på denna dag åt vi en härligt somrig paj, gjord på smör, vete- och kokosmjöl, sötad med honung.
Vid halv fyra öppnade sig himlen och regnet öste ner, men lagom till middagen, så slutade det. Så vi kunde även njuta av en härlig middag med grillat till ;-) Vardagslyx när det är som bäst!
Sommarland
Mycket bad har det blivit idag.. Och en del lek och bus också ;-)
Dalarna
Jag är föräldraledig med barnen, och eftersom Sambon börjat jobba, så packade vi in oss i bilen för att hälsa på familjen i Dalarna.
Bilresan upp gick över förväntan- tills vi nådde Rättvik! Där tog det tvärstopp pga classic car week. En timme och en kvart senare kom vi ut på andra sidan byn. Med lagom glada barn ;-)
Vi bor hos moster i Mora den här gånger, men har varit hos mormor och morfar och busat.
Barnen och Harris, mosters hund, kommer bra överens. Och det verkar ömsesidigt.. :-)
Imorgon blir det sommarland i Leksand- men med en omväg runt Siljan, då vi håller oss ifrån Rättvik..
Tonårskalas
Idag firar vi dubbelkalas :-)
13 och 11 år
Härlig avslutning på mina tre veckors semester ;-)
Dalarna
Medan Sambon roar sig i gränderna i Palma med sina systrar,
Så har jag kört (!) upp mig och barnen till mormor och morfar.
Vi startade klockan 18:00 hemifrån, eftersom det först var picknick med barnens förskolor i parken.
Men med det vackra kvällsljuset blev det en underbar färd upp till Dalarna.
Sverige är verkligen vackert!
Vi bor som vanligt hemma hos yngsta syrran, då hon har mest plats och inga trappor i huset (där man måste passa barnen) Och även om hon själv inte har några barn, så har tidigare ägare haft det, så på tomten finns både sandlåda och gungor. Och för min biltokiga dotter, så passar det perfekt att man även har full uppsikt över väg E45 precis utanför. Vilken spaning! ;-)
Fredagen bjöd på riktig sommarvärme och vi var till Mora för att köpa en grill och fika hos andra Syrran, som jobbar på Kaffestugan. Framåt eftermiddagen kom barnens "kusiner" och det blev många skratt bland hamburgare och grillkorvar.. Och en lång väntan på glassbilen.
Idag ser vi fram emot ytterligare en sommardag, och naturligtvis en schlagerkväll! :-)
Sommarkänslor
Idag blev det middag ute på altan.
Oj, vilka sommarkänslor!
Och sonen har sin allra första dag på fotbollsskola. Ska bli spännande att höra hur det gått..
After Work
Efter en rätt rörig dag på jobbet, ska jag njuta av en kväll med lillebror.
Först; aw på Brasserie Tures i Gallerian
Söndagsmatch
Idag hade vi familjepremiär;
Sonens första match på nya arenan,
Dotterns allra första fotbollsmatch,
Och min första match på "fel" sida.
Vad gör man inte för familjetid?
Jag kom inte undan
Trodde att jag hade klarat mig, men redan igår vid lunch på jobbet, kände jag hur det smög sig på mig..
Och igår kväll när mannen kom hem från jobbet, så kände jag att all ork var slut och jag var tvungen att krypa ner i sängen. Det kändes som om jag ville gå på toaletten hela tiden, och hade ett ständigt illamående. Men inget kom ut.
Istället så fick jag vågor av magkramper, och det var värre om jag rörde mig. Så att ligga till sängs var enda lösningen.
När jag imorse klädde på mig för att gå till jobbet så kändes det inte helt 100. Så jag fick ringa mig sjuk och lägga mig under täcket igen.
Hatar att vara sjuk. Nu hoppas jag att dagens vila räcker?
Men under gårdags kvällen kunde jag ligga och lyssna på barnen och mannen som fixade och pysslade för sig själva.
Och jag blev alldeles varm innombords.
Jag har alltid vetat det, men igår kände jag verkligen att barnen har världens bästa pappa.
Och jag har världens bästa man!
12h virus?
Idag, på min för övrigt lediga dag, så har barnen varit hur pigga som helst!
Jag har inte gjort något av allt jag hade planerat, utan istället har jag lekt Ninjago, matat minst 15 dockor och nallar. Möblerat i dockhuset, tävlar med bilar, lagt pussel, läst sagor och tittat på Pippi. Och så vidare.
Men man får se det som kvalitétstid, och vara glad att det inte vart värre.
Imorgon blir det jobb igen.
Första gången
Bara för att vi vuxna måste jobba även under helger, så vill man ju ge lite helgkänsla för barnen.
Den här helgen gjorde vi premiär.
Vi åkte och disco bowlade. Vilket alla verkade uppskatta. Även om dottern inte ville spela hela serien.
