Allt gick "bra"
Det har ju gått ca ett halvår sedan jag var på akuten med knät sist,
så med lite flyt behöver jag inte åka dit igen förrän till sommaren?
Förmodligen är det menisken som spökar, eftersom den vanliga röntgen inte visar något fel.
Jag var inte ens ute och halkade runt i snön när det hände,
utan i lugn och ro på biblioteket och lånade böcker.
Kunde inte ta mig därifrån, så var tvungen att ringa till Sambon så han kunde hämta mig.
Efter att ha legat några timmar på soffan, så var det bara att ta sig till akuten.
Kom dit strax efter 17:00 och blev utskriven ca 20:15, så besöket var ju ovanligt kort.
Huvudsaken var ju att jag kunde gå på benet igen.
Ikväll jobbar jag till 21:00- Känner mig inte alls upplagd efter den här "sjukhusveckan"
Så är man på akuten igen.
Med knät. Igen. Väntar på en röntgen, som förmodligen inte kommer visa något. Så om några timmar får jag åka hem igen och komma tillbaka på återbesök.
Operationen har gått jättebra.
Och när man äntligen fick äta så gick det ner 4 st pannkakor med glass hur lätt som helst.
Operationsdag
Idag ska sonen operera bort halsmandlarna. Vi läser Bamse medans vi väntar på doktorn.
Vår nya "väckarklocka" är nu på plats och ...
Vår nya "väckarklocka" är nu på plats och det är så spännande att se hur det här kommer att funka. Ikväll har jag startat med nattlampan. Imorgon har jag ställt väckning på kl 5 tillsammans med meditationsljud. Det borde garanterat väcka mig?
Telefonsamtal
Hon trodde att jag visste det hon fått veta så vårt samtal började rätt konstigt.
När jag till slut förstod vad det var hon sa så fick jag en riktig chock.
Jag tänker mycket på personens barn och hur jobbigt det måste vara för dem.
Har inte haft någon kontakt med personen under mitt vuxna liv,
men under min barndom var hon en väldigt central människa i mitt liv.
Och jag kan fortfarande inte fatta att det är sant att hon är borta.
Fan.
Kort arbetsdag
Och nu har jag fått beviljat komp, då det inte fanns så mycket att göra som man trodde,
och kan sluta redan kl 07:20.
Känns bra att kunna åka hem och städa huset innan helgen och operationen på måndag.
Och så kommer jag hinna åka till leksaksaffären för att köpa en "operationspresent".
Ikväll ska sonens kusin sova över och imorgon är vi bortbjudna på middag.
Helgen har börjat riktigt bra.
Wake-up happy?
Och jag tycker det ska bli spännande att få testa den, Om jag nu lyckas få hem den?
Tyvärr har jag lite problem med Philips beställningssida, men hoppas att det ska lösa sig snart.
Lite uppdatering
På Fars dag igår fick sambon en regnbåge av sonen. Hade tänkt att vi skulle gå åkt iväg tillsammans på en utflykt, men sambon kände sig inte helt kry och själv hade jag en lättare migrän nästan hela dagen. Tur att det finns fler dagar att ta igen det på. För vi har ju världens bästa pappa varje dag.
Kalasdag
Idag är vi ute i Ängsjö på barnkalas. Vi har tur med vädret och det är mysigt med grillning och öppen eld.
inget nytt under solen
Senaste dagarna har jag mest jobbat.
Och när jag inte jobbar, så sover jag.
Inte speciellt mycket att blogga om.
Hoppas ni haft en roligare vecka?
7:e november
Det har gått tre månader.
Då gjorde det så ont i hjärtat att man bara ville försvinna.
Idag känner man att en glädje över sin underbara familj och sina vänner.
Jag har hopp om framtiden och känner ett lugn i själen som jag saknat senaste tiden.
Tiden är en komplex upplevelse, och den gör inte att man glömmer,
men den mjukar upp de vassa kanterna i minnet.
Jag kommer för alltid bära med mig minnet av den dotter som jag förlorade,
men hon var aldrig min att få från början.
lördag
Har knappt en enda försening, vare sig på fjärrtåg eller pendeltåg-
vilket ju är hur bra som helst för resenärerna.
Men jag har tråkigt.
Och jag börjar misstänka att klockorna har stannat?
På fm hade sonen en kompis på besök.
En gammal dagisvän som numera bor i Äppelviken.
De röjde runt på övervåningen med bilar, tåg och riddare.
När kompisen åkte hem så var sonen så trött att han bara ville titta på film.
Och då ringde grannen. Hennes kille ville gärna komma över och leka en stund.
Eftersom sonen också ville att han skulle komma, så sa jag att det var ok.
Jag skulle ju ändå smita till jobbet, så jag lämnade allt till min älskade sambo.
Men det hade gått bra. De hade lekt och varit sams.
Imorgon ska jag jobba 8- 16 och sen är vi bjudna på middag på södra sidan av stan.
Ska bli kul att se våra vänners nya, egna lägenhet (efter att de hyrt i andrahand i åratal),
hoppas bara att man inte kommer vara allt för trött efter helgens arbete.
Och när jag ändå håller på..
Eller rättare sagt så blir det ju sonen som skulle få testa om vi blev utvalda.
Mamma testar chokladgrädde och han får testa majspuffar.
Visst känns det rättvist!
Vi köper redan deras smoothie till fredagsmyset, så skulle vara kul och se om han gillar de här produkterna?
Återstår att se om vi blir utvalda.
Här kan du också anmäla dig.
smaksatt grädde
Jag tycker det låter underbart med en chokladgrädde.
Vad tror du?
Vill du också anmäla dig som testperson?
Här gör du det
Musfällor
Troligast är att det var en mus som ramlat ner i röret. Eftersom den nu är borta, och killen som var här hade svårt att se att en råtta skulle klarat av att klättra upp igen. Har fått ett par fällor på vinden som vi ska kolla dagligen. Fick även några att ge till grannen och jag hoppas verkligen att de kollar över sin vind.
Sjuk?
vet inte om jag har feber eller om det bara är jävligt kallt i arbetslokalen?
När jag stod och väntade på pendeln i morse kl 05:20, så var tanken lockande att gå hem igen,
men jag tycker inte att man ringer sig sjuk en halvtimme innan man ska börja.
Har laddat upp med rengöringsdukar till telefonen och tangentbordet,
för jag vill ju inte smitta ner någon kollega.
Ska bara jobba till 12:15 sen ska jag åka hem och lägga mig.
Börjar inte förrän 12:15 imorgon igen, så ska bara vila, vila, vila och hoppas att det vänder.
För sjuk är det sista jag vill vara just nu.
En ny gnagare i huset
När jag hör ett ljud.
Först kan jag inte riktigt lokalisera det, men så inser jag att det är från röret kopplat till köksfläkten.
Jag hoppade säkert två meter rakt bak när hjärnan kopplade att det är ett djur därinne.
Shit, tänk om den hoppar ut genom fläkten?
Råttor är experter på att ta sig igenom de allra minsta utrymmen.
Fick panik och ringde till sambon.
Inte för jag vet vad han skulle kunna göra från jobbet?
Han hade också hört ljudet, men när han öppnat röret hade han inte sett något.
Den är väl lika rädd som oss och kröp så långt in den kunde.
Jag ringde iaf fastighetskötaren och fick ett nummer till någon skadedjursfirma,
så de kommer hit på torsdag och kollar.
Inte för att jag vet hur jag ska klara av vetskapen om att han finns därinne ända tills torsdag,
men jag har inte så mycket att välja på-
För jag tänket INTE ta ut den därifrån själv.
Återbesök för provsvar
Idag var jag på Special Mödrarvården på Karolinska Sjukhuset.
Det var inte alls så jobbigt som jag trodde att det skulle vara att komma dit.
Förmodligen för att jag inte varit där förrut?
Fick vänta ca 5 minuter på läkaren, och det var långa minuter.
Hade svårt att bara sitta och vänta, så fick gå lite i korridorren.
Började tänka på att jag helst inte skulle behövt vara där.
All personal var så trevliga och omtänksamma.
Vilket gjorde allt så mycket lättare.
Obduktionen har inte visat några missbildningar eller andra fel.
Hade graviditeten fått fortsätta, så hade vi fått en alldeles frisk lite tjej.
Kändes tufft att höra det, men man måste påminna sig om det inte fanns något man kunde gjort för att förhindra att vi förlorade henne.
Det man däremot fann, var ett sår på moderkakan 5x5x2.
Vad som hände kan man med 100% inte veta, men troligast är att blodkärlen som förbinder moderkakan med livmoderväggen inte var tillräckliga, och att moderkakan lossnade.
Vilket gjorde att hon inte fick någon näring i sig.
Risken att samma sak händer vid nästa graviditet är ju större nu när det hänt en gång innan,
men alla graviditeter är olika, så det talar ju för att det kommer att gå bra.
Säkert kommer man att oroa sig, något annat vore konstigt,
men är ändå rätt säker på att allt kommer att sluta lyckligt nästa gång.
Lika säker som jag är på att vi då kommer att få en pojke...
Tog några blodprover innan jag lämnade sjukhuset.
Några rutinkontroller på min blodkoagulering, protein C och S.
Om tre veckor ringer en läkare upp mig angående svaren.
Tror inte att de kommer att ge något, och det lät inte som läkaren heller trodde det,
men känns ju bra att man kollar så att man kan vara säker.
