Tessa

har redan gått oss förbi.
Kan knappt förstå att tiden fortsätter gå,
Att livet fortsätter för oss alla.

Har känt mig rätt deprimerad idag och det är ju inte så konstigt.
Det blir att man grubblar lite extra mycket idag.
Kunde inte riktigt somna igår heller.
Satt uppe i köket med några tända ljus och en tékopp och grät.
Allt känns så overkligt.
Man vet knappt vad som är verkligt och vad som är dröm?

Och jag undrar varje dag vem det är jag ser i spegeln.
För henne som jag ser där- det är inte jag.