Drömmar med Ving

Alla jag känner har nog någon gång i sitt liv rest till London.
Själv har jag varit på många ställen runtom Europa-
men av någon anledning så var London inte ett av resemålen.

Tills för två år sedan.
Precis innan sonen skulle fylla två år, och det skulle bli dyrare för honom att resa,
så bestämde vi oss för att tillbringa 4 dagar i just London.

Staden ligger på en lagomt långt flygavstånd och det engelska språket har man ju pluggat ett par år.

Vi pussade vår arbetande pappa adjö och gav oss iväg på ett äventyr.
För en snart tvåårig kille så är flygplatser väldigt spännande.
Men jag lyckades hålla reda på honom och vi anlände tryggt till hotellet.

Vårt hem i London var Hilton hotell Paddington, vilket gjorde att vi snabbt var på vårt rum, efter att ha tagit tåget ifrån Heatrow direkt till Paddington station- och för en tjej vars favorit björn är just Paddington, så vart man ju barnsligt förtjust i att stå på just den stationen.

Vår första dag i staden började med att leta oss ner till tunnelbanan-
vilket jag inte rekomenderar till någon som har barnvagn.
Det var långt ifrån handikappvänligt, utan fullt med trånga trappor.
Vi fick hjälp av vänliga engelskmän på väg till jobbet att bära vår resesulky, men resten av dagarna så undvek vi tunnelbanan och valde istället buss.
Mycket lättare- och dessutom uppskattade sonen att det fanns trappor i bussen!

Med tunnelbanan tog vi oss i alla fall ut till Tower of London. Men det besöket uppskattades nog mest av mamma.
För att undvika trängseln i underjorden så fick det bli en promenad tillbaka jämts med Themsen.
Förutom en bra dags motion, så var det ett trevligt sätt att se många av broarna och staden.
Till lunch blev det en sandwich från en typisk vagn uppställd utanför ett museum.

Promenaden ledde oss fram till Sea Life och London eye.
Självklart undersökte vi dem båda.
Det bästa på Sea Life var nog hajarna. London eye var superläskigt för en höjdrädd mamma-
men sonen kunde se både båtar och tåg från de konstiga bubblorna, så han var nöjd.

Promenaden fortsatte sedan förbi Big Ben, Buckingham Palace och genom Hyde Park, för att äta en typisk engelsk middag på puben; Fish´n´chips.

Men mitt försök att få sonen att ta sina pommes med vinäger gick sådär- han föredrog helt klart ketchup. När vi var tillbaka på hotellet somnande vi ovaggade.

Vår andra dag började på Madame Tussauds. Trots att vi var där i maj, så vimlade det med folk.
Det var roligt att gå runt bland alla kända människor, men ärligt- hur roligt är det egentligen att fotografera sig bredvid en docka? Jag kan däremot förstå att en tvååring vill ta chansen att peta Shrek i näsan ;)

Vi hade ordentliga promenadskor på oss, så även den här dagen promenerade vi.
Eller Jag promenerade medans sonen åkte runt i sin McClaren.

Nu var det dags för shopping. För inte kan man besöka London utan att handla?
Vi tog oss till Oxford Street; Mark & Spencer, Primark och naturligtvis Hamleys.
Hamleys är en enorm leksaksaffär med flera våningar i olika teman.
Sonen såg ut som om han hamnat i himlen när han såg deras utbud av Thomas Tåget- och det bästa av allt- man kunde leka med honom. Innan vi kunde lämna affären gick sonen runt och sa hej då till alla sina favoritfigurer.

Dagen avslutades med ett besök på London Transport Museum. Vilket var lika kul för mig, som för min tågintresserade son. Genom hela museet finns det små stationer av frågor och stämplar som man ska samla på ett kort, vilket kanske skulle vara roligare för ett äldre barn, men nu roade mig.
Sonen tyckte bäst om deras lekbord från Brio. Jag rekomenderar verkligen ett besök, även om ni kanske inte är lika intresserade av tåg som min famlij.

Under vår sista dag hade vi verkligen tur med vädret. Temperaturen steg upp mot 20 grader, så vi bestämde oss att tillbringa förmiddagen i parken. Närmare bestämt Prinsessan Dianas park.
Den ligger i ett hörn av Hyde Park och är inspirerad mycket av sagan om Peter Pan.

Parken är fylld med olika saker att göra och jag ljuger inte när jag säger att vi tillbringade flera timmar där.
Till slut var vi ialla fall tvungna att gå därifrån för att äta lunch- men skulle vi någonsin få tillfälle att komma tillbaka, så är en picnic given.

Istället blev det god thailändsk lunch på Churcill Pub- som har den mest romantiska toalett jag sett.


Väggarna var fyllda med små fjärillar.

Sonen passade på att sova middag efter lunchen, så vi tog ett besök till Harrolds.
Efter allt man hört om varuhuset så var jag ju tvungen att ge mig dit- och blev inte besviken.
Men kände mig lite malplacerad, så efter att ha druckit en latte på godisavdelningen, letade jag mig snabbt till utgången igen.

Våra dagar i London tog slut och det var dags att ta flyget hem igen.

Trötta men glada landade vi på Arlanda där en lika glad pappa mötte upp oss.
Det var skönt att se honom igen och att vara hemma igen.

Men som sagt, det här var två år sedan nu.
Kanske skulle man ta en ny resa?

Men som föräldrarledig och en man som studerar, så känns resor rätt avlägsna..

Om jag inte vinner Vings septembertävling vill säga.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0